Category Archives: Naparrak historian

AGURAIN, APIRILAK 27: LIBURU AURKEZPENA

JOSE ELOSEGI, GASTEIZKO OKINA I. KARLISTADAN (1836)

(Egilea: Aritz Ibarra)

Irakurtzen jarraitu

AZAROAK 23: ASISKO URMENETA, GURE “URTEKO NAFARRA”

Irakurtzen jarraitu

ZUMALAKARREGI ETA BERE GARAIA (USURBIL, AZAROAK 9)

Irakurtzen jarraitu

DATOZEN HITZORDUAK/PRÓXIMAS CITAS: BURADÓN, ARAIA-MARUTEGI, IRUÑA-VELEIA

EKAINAK 15 LARUNBATA / SÁBADO 15 DE JUNIO

CHARLA SOBRE EL CASTILLO DE BURADÓN EN SALINILLAS

Por Iñaki Sagredo. 19:30 h en los locales de las piscinas.

 

EKAINAK 23 IGANDEA / DOMINGO 23 DE JUNIO

EKAINAK 30 ETA UZTAILAK 28 IGANDEAK / DOMINGOS 30 DE JUNIO Y 28 DE JULIO

IRUÑA-VELEIA: BISITA GIDATU ALTERNATIBOAK 2019

Hurrengoakekainaren 30ean eta uztailak 28an

Lau denboraldi daramagu bisita gidatuekin, aurtengoarekin bosgarrena. 1.000 lagun inguru pasatu dira dagoeneko. Oso arrakastatsuak izan dira. Aurtengo lehenengoa Donostiako Bagera Elkartekoekin egin genuen maiatzaren 12an.  Urrirarte, hilero bisita bat egingo dugu. Hurrengoak ekainaren 30ean eta uztailaren 28an.

Bi talde egingo dira, euskerazkoa eta gaztelerazkoa, bakoitzerako gutxienez bost lagun baldin badaude. Bisita 11:00etan hasten da. Nahi dutenentzat eguerdian, 14:30, bazkaria inguruko jatetxe edo txoko batean (20 euro). Bisita doan da. Ondoren, proiekzioa eta solasaldia jatetxe berean.

Eskatu eta eguna adostu ezkero, talde autoantolatuekin ere egingo dira, hau da, lagun koadrilak, kultur taldeak eta abar. Gutxienez 15 pertsona. Denboraz jarri harremanetan gurekin.

Izena emateko eta harremanetarako, bisitak.sosirunaveleia@gmail.com helbidera idatziz.

***

En cuatro temporadas sucesivas han sido unas 1.000 personas las que han participado en las visitas guiadas alternativas. Todo un éxito. La primera de este año tuvo lugar el 12 de mayo con un grupo de Bagera Elkartea de Donostia. Pensamos realizar una visita al mes hasta octubre. La próximas serán el 30 de junio y el 28 de junio.

Se harán dos grupos, euskera y castellano, siempre que se puedan formar grupos de al menos cinco personas. La visita comienza a las 11:00. Al mediodía, para los que lo deseen, comida a las 14:30 en un restaurante o txoko de la zona (20 euros). La visita es gratis. Seguidamente proyección y charla en el mismo local.

También se harán con grupos auto organizados que nos lo soliciten (cuadrillas de amigas/os, asociaciones…). Mínimo 15 personas. Avisar con tiempo, por favor.

Para recibir información y apuntarse:  bisitak.sosirunaveleia@gmail.com

Antolatzaile: SOS Iruña-Veleia eta Iruña-Veleia Argitu Elkarteak.

OTSAILAK 11: HITZALDIA LEINTZ-GATZAGAN

VASCONIA Y LA FRONTERA ARTIFICIAL DEL PIRINEO (3ª PARTE DE 3)

Exposición sobre el yacimiento de Aldaieta
(Fuente: http://www.nationalgeographic.com.es)

Frontera meridional del ducado de Vasconia

             La misma cantinela que hemos visto en las crónicas de los francos, acerca de su posesión de Vasconia, se da en las visigodas. Hasta ese momento, el ducado de Vasconia y el reino godo de Hispania habían mantenido una oscilante frontera militar, cuya retaguardia, según nos revela la arqueología, se determina por la presencia de necrópolis de claro carácter guerrero, relacionadas con tipologías aquitanas, que marcan una línea entre Buzaga (Elorz) y Pamplona, San Pelayo (Alegría-Dulantzi) y Aldaieta (Nanclares de Ganboa), en la Llanada Alavesa, y Finaga, en Basauri (Bizkaia).

Irakurtzen jarraitu

VASCONIA Y LA FRONTERA ARTIFICIAL DEL PIRINEO (2ª PARTE DE 3)

Termas romanas en la plaza del Castillo
(Fuente: http://memoriasdelviejopamplona.com/)

Convivencia y cultura vasco-romana.

Ciertas tendencias políticas vascas han querido, al margen de la evidencia histórica, presentar el hecho vasco como resultado de la feroz resistencia ante cualquier influencia externa. Los indómitos vascones habrían permanecido, encastillados en sus montañas, aislados de contaminación. Los caseríos serían reliquias de aquel mítico pasado de los jentiles y el basajaun, milagrosamente conservados en el tiempo en su pureza ancestral.

Nada más lejos de la realidad, recordemos a los amerindios del Amazonas. El País Vasconavarro ha sido un país abierto a todas las influencias. Aquitania, el valle del Ebro, la Meseta, incluso el mar, no han sido límites, sino puertas por las que han circulado gentes e ideas desde tiempo inmemorial.

Irakurtzen jarraitu

‘URTEKO NAFARRA’ SARIA JASO DU RAFAEL BERASATEGIK, ERRAZTIOLATZA ERAKUSTOKIARENGATIK

(2018ko abenduaren 1ean “Goierriko Hitza”n argitaratutakoa)

Gasteizko Martin Ttipia kultur elkarteak 2018ko Urteko Nafarra saria Segurako Rafael Berasategiren Erraztiolatza erakustokiari eman dio, “hainbat urtez euskaldunon nafartasun politikoa Goierrin aldarrikatzeagatik, eta euskal kulturaren alde egindako lan eskergagatik”.

Berasategik 2008an sortu zuen Erraztiolatza erakustokia edo museoa, eta “aintzinako ohiturak eta gure arbasoen egunerokoak” ezagutzeko aukera eskaintzen du. Berasategiren esanetan, “aurten 3.000 lagunetik gora pasatu dira bertatik”. Hainbat ofiziotako tresnak ikus daitezke bertan: aroztegiko tramankuluak, zerraiak eta errementariaren lanabesak, ehungintzan erabiltzen ziren bi telar, animalientzako zepoak, fosilak, presoak lotzera erabiltzen ziren burdinezko girgilduak, XVII. mendeko Seguran egindako metro bateko iltzeak…

Bestetik, Seguraren eta Seguraren aurretik izan zen Erraztiolatzaren historia ere biltzen du Erraztiolatzak, Berasategik berak egindako maketen bidez. “Gaur egungo historialariak berridazten ari diren historia biltzen du Berasategik”, adierazi dute Martin Ttipia elkartekoek.

Euskal Herriaren ezkutuko historia ikertzen duen taldea da Martin Ttipia. “Herri bat garela, Nabarra izan ginela erakusten dugu, eta hainbat zirkunstantzia tarteko iritsi ginela gauden tokira. 1200. urtean Gaztelak asmatutako izenak dira Araba, Bizkaia eta Gipuzkoa”. 1199an Gaztelako Alfontso VIII.aren setioaren aurkako defentsa zuzendu zuen tenentea izan zen Martin Ttipia.

Rafael Berasategik eskerrak eman dizkie Martin Ttipia elkartekoei, Nabarralderi eta “asko laguntzen didan Bixente Albizuri”.

Oroigarria eman ondoren, goizean museoan eta herrian bisita gidatua eta bazkaria egin dituzte.

EL ARTE DEL INSULTO ACADEMICO

(Tomado de “Noticias de Navarra”, 10 de septiembre de 2018)

Con un título impropio (“Batallitas del abuelo”…. el abuelo Cebolleta, se da por sobreentendido – leer aquí ) hemos leído en la prensa un artículo de Santiago de Pablo en torno al reino medieval de Navarra y a las batallas de Roncesvalles. Recalcamos lo de impropio, porque es un ejercicio de burla y menosprecio que el autor dedica a un personaje, citado con nombre y apellidos. No pretendemos asumir la defensa de éste; ya le responderá si se da por aludido; pero sí nos ha sorprendido la baja calidad del alegato, que no tiene por dónde agarrarlo, más allá del insulto y el chiste burdo. Irakurtzen jarraitu