Tag Archives: Codex Calixtinus

POLONIA, NAFARROA ETA EUSKARA (I)

Europako mapa K.O. 1.000 urtean (jatorria: 4.bp.blogspot.com)

A – Euskara da euskaldun egiten gaituena!! Euskal Herria da gure herria!!

B – Bai, baina historian Nafarroa izan da euskaldunak batu dituen Estatu edo Erresuma bakarra: horrek izan behar du gure eredua, gure subjektu politiko historikoa baita!!

A – Ez!!… Nafarroan euskara ez zen hizkuntza ofiziala, eta ez da Nafar Erregeek nahiz Gorteek eginiko euskal idatzirik gorde. Nafarroa Gaztela edo Frantzia bezain arrotza zen euskaldunontzat…. Erdi Aroan ez zen Estaturik edo herri-konzientziarik, Erregearekiko menpekotasuna baino ez zegoen.

 

Zenbat aldiz ez ote dugu halako eztabaidak entzun (edo haietan parte hartu) gurean!! Onar dezagun, tabernako eztabaidazale sutsuak gara; beti noragabeko solasaldiak, gure indar urriak etengabean barne-lizkarretan xahutzen dituztenak.

Irakurtzen jarraitu

Albelda y los números arábigos: el desconocido eslabón nabarro de la cultura europea (y III)

ALBELDA, SIGLO X: UN ENTORNO MULTICULTURAL

1

Vista general de Albelda de Iregua, al pie de la peña Salagona (Iturria: Wikipedia).

Nos situamos, pues, en un peculiar territorio fronterizo, donde no parece haber habido en ningún momento una sustitución demográfica masiva (ni por parte musulmana, ni por parte cristiana). La realidad cotidiana de sus habitantes, por lo tanto, probablemente se vería poco afectada, al menos en el corto plazo, por los vaivenes de la política y los avatares militares.

Irakurtzen jarraitu

La persecución sistemática del euskara por Francia y el Vaticano (y IIII)

A nivel individual la Iglesia Católica y Protestante ha dado grandes escritores e impulsadores del euskera, un listado sería casi interminable como impagables sus aportaciones: B. Etxepare, Pedro Agerre “Axular”, J. Leizarraga y casi todos los miembros de la escuela de Sara, además de A. Mogel, Aita Larramendi, A.Kardaberaz, S.Mendiburu, J.Aristimuño “Aitzol”, Esteban Urkiaga “Lauxeta”, Txomin Agirre, M.R. Azkue, o más recientemente, Bitoriano Gandiaga o Luis Villasante entre muchos otros.

A nivel de enseñanza de la Biblia, los franciscanos de Zarautz predicaban en un “vascuence inteligible, limpio y bien ordenado” según comenta Aita Larramendi –jesuita del s.XVII-, sin embargo los poderosos jesuitas predicaban en euskera pero enseñaban en sus colegios en castellano.

Irakurtzen jarraitu